23 april 2011 Tid

Det är sjukt vad tiden går.
Jag vill iväg hemifrån och till daniel så fort som möjligt men mamma den latmasken sitter och pratar i telefon och hjälper mig inte leta upp mina sommar skor som jag måste ha då mina fötter kokar i mina Convers.
Jag som hade så mycket planerat under det här lovet, men allt har bara skitit sig känns det som.
Inspirations mätaren visar på 0 och det gör min humörs skala också.
Min pappa beteer sig som ett rövhål och jag är baar almänt trött på allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0